Lagans historia

Religion och krig i Berga socken
Stadsprivilegier till Berga år 1279
Marknad och gästgiveri på gården Torg
Byggnaden som utgjorde gästgiveriet tros finnas kvar än idag...
Fem gårdar inom roten
Affärer på Torg och i Prästtorp
Skomakare Perssons kafé



Religion och krig i Berga socken

Boplatser från perioden år 950 till 1100 har hittats i närheten av Berga kyrka. Mycket tyder på att det
har varit en ganska tät bebyggelse runt kyrkan under tidig medeltid. En yta på 5 x 5 meter,
75 meter nordost om kyrkobygganden, undersöktes 1982. Då hittade man bland annat keramik som
visade att de boende hade haft kontakt med människor söderifrån.

Bergabygden kristnades under sen vikingatid eller tidig medeltid, det kan man se på de korsmärkta
runstenarna. Det är möjligt att Berga hade en kyrka redan innan år 1157. Flera tror att denna kyrka
låg norr om den nuvarande och att det var en rund stavkyrka. Kanske var det några återvändande
vikingar som byggde stavkyrkan.

Berga kyrka byggdes troligtvis i mitten av 1100-talet. Det var en storslagen romansk byggnad med
västtorn. Ett klockgjuteri, som låg strax öster om kyrkan, var verksamt vid tiden runt 1235 och 1360.
Detta har konstaterats med hjälp av kol 14-metoden, när man undersökte en så kallad klockgjutargrop
i trädgården till den nuvarande prästgården år 1984-1986.

Kyrkorna i Dörarp och Vittaryd liksom kyrkoruinen i Hallsjö är från tidig medeltid. Spår och ruiner efter
medeltida befästningsanläggningar finns också på flera ställen i Berga socken.

Danska och svenska trupper låg länge i strid mot varandra i dessa gränsbygder. År 1307 härjades
Berga av danska trupper. Den 2 maj 1308 slöts fred mellan dem vid Berga kyrka, men bara ett år
senare härjade danskarna åter i Berga. Nils Dacke samlade traktens allmoge i Berga år 1542. År 1565
skövlade danskarna fem byar i Berga. De brände också ner kyrkan och prästgården i Prästtorp.

Stadsprivilegier till Berga år 1279

Redan 1178 omskrevs Berga av påven Alexander den tredje i Rom, då han fastställde köpte
Linköpingsbiskopen Kols jordinnehav i Buddatorp (Guddarp), Berga. Strax efter 1264 köpte biskop
Henrik i Linköping alla Sko Klosters gods i Småland för 124 mark silver, bland annat gårdarna Torg,
Hulan, Bro samt kvarnen i Bro. Gårdarna ägdes tidigare av nunneklostret i Byarum som mellan
1222-1244 flyttades till Sko i Uppland.

År 1279 fick biskop Henrik rätt att upprätta en köpstad på sina ägor vid Berga kyrka och Laga å.
Det var konungen Magnus Ladulås som den 26 augusti 1279 utfärdade dessa stadsprivilegier. Någon
stad uppfördes dock aldrig, eftersom biskop Henrik gav sig iväg på en pilgrimsfärd till Palestina kort
därefter och dog där 1283.

Marknad och gästgiveri på gården Torg

Handeln i Berga var ändå livlig. Det fanns en marknadsplats i Berga under medeltiden och det kan ha
bedrivits marknader här redan innan Berga fick stadsprivilegier år 1279. Troligtvis låg denna
marknadsplats på gården Torg (där Brandt idag säljer släpvagnar). Torgs marknad bibehöll länge sitt
anseende. Viktiga artiklar som såldes på Torgs marknads var Jonsboa humle, Qvänarps sik och
Flattinge nötter. Marknader hölls i Berga fram till år 1719, därefter hölls de i Ljungby.

På gården Torg låg ett stort gästgiveri som försåg många resande med härbärge över natten samt mat
och dryck.

År 1604 fråntogs Anders på Torg rätten att hålla gästgiveri på Torg på grund av att han misskötte sitt
arbete på grund av spritmissbruk. Sunnerbo härads dombok för den 4 januari 1604 berättar följande:
Samma dag blev beklagat att gästgivaren Anders vid Torget icke så förestår vägfarande man eller sitt
gästgiveri embete som det sig bör och elist ligger olgeligen. Därföre haver jag med häradts nämnd dömt
att Erik i Ljungby skall vara denna dagen gästgivare och skjutsa och försla till Dörarp, där Jon ware
gästgivare- är geraden 2 mil.

Så hände det att Berga förlorade sitt gästgiveri och invånarna i Ljungby istället fick ta över detta ansvar.
År 1646 överfördes gården Torg från biskopsjord till kronojord, som en följd av Gustaf Vasas
kyrkoreduktion på Västerås riksdag 1527. Biskoparnas och kyrkornas överflödiga jord och tillgångar
skulle överföras till staten.

Byggnaden som utgjorde gästgiveriet tros finnas kvar än idag,
fast i mindre format

Huvudbyggnaden på Torg Norregård var enligt kartor cirka 30 meter lång och det är troligen samma hus
som gästgivaren Anders vid Torget innehaft gestgiverirättigheter i. Gården delades år 1865 mellan David
Jonassons båda döttrar Maja-Lena och Britta-Stina Davidsdotter och byggnaden delades då i två delar.
Huset sågades med stockasåg från taket ner till grunden och ena delen av byggnaden drogs sedan över
till en angränsande tomt där Britta-Stina bosatte sig med sin man. När Skåne Smålands järnväg i slutet
av 1800-talet skulle byggas drogs linjen rakt över denna tomt och byggnaden fick rivas. Britta-Stina
Davidsdotter och Anders Jönsson flyttade då in i Peter Jönssons undantagsstuga (bakom kullarna mot
kraftverket). Köket i denna stuga var en stor sevärdhet på den tiden eftersom den första kokspisen i
dessa trakter var inmurad där.

År 1957 renoverades huset och fick det utseende det har idag. Huset är uppfört av liggande ektimmer
och utgör alltså halva delen av det hus som är markerat på 1864 års karta. Det bör således vara samma
hus som Anders vid Torget haft gästgiveri i till den 4 januari 1604.

Fem gårdar inom roten

På 1760-talet och fram till 1805 fanns inom roten endast fem gårdar, nämligen Bro, Torg Norregård, Torg
Södergård, samt Hulan som sträckte sig från Torg till Ingelstads gräns och Klockaregården.
1911 sålde Peter Johan Danielsson en del av Hulan till Karl Erik Gerhard Holm som byggde en stor villa
uppe på backen som fick namnet Holmsborg.

På Torg Norregårds ägor som sträckte sig från Lagaån i öster till Ekornarp i väster, låg på 1800-talet två
dagsverkstorp (Rydet och Ängabacken som låg på marken där Lagans Golfklubb ligger idag), ett
soldattorp, två backstugor och en affär. Torpet Rydet, där Gunnar Wahlbergs far är född, byggdes och
uppodlades 1875 av hans farfar Carl August Simonsson. Stugan med möblerna från 1800-talet finns
fortfarande kvar, bakom Laganland. Affären på Torg Norregård, som låg där brandstationen ligger idag,
var Lagans första.

Det fanns inte mycket skog på dessa marker på 1800-talet. Gunnar Wahlbergs far som föddes 1877
brukade tala om att man hans barndomshem på torpet Rydet kunde se när korna gick och betade på
Ekornarps och Domaryds ljungryar (en ry är en i det närmaste skog med mycket dåligt skogsbestånd).

På sankmarkerna runt torga göl växte förr rikligt med blommor, orkideer och backsippor (kring Aspudden,
där parkförvaltningen planerar att anlägga en naturstig). Lingon förekom rikligt- alla deltog i plockningen
och bären kördes hem med häst och vagn för att sedan harpas på sädesharpa. Lingonen gav en ganska
god inkomst.

Affärer på Torg och i Prästtorp

Affärer har funnits flera stycken i vårt samhälle. På det ställe där den före detta brandstationen ligger idag,
låg på 1800-talet en affär som kallades Vägaholm lanthandel. Förste ägaren till affären torde vara Gabriel
Pettersson född den 23/9 1811. Han flyttade till Vägaholm 1858. Olof Ulrick von Porat och hans hustru
Emelia von Molin drev affären mellan 1860 och 1864 då de flyttade till Trotteslöv. Nils Peter Samuelsson
övertog därefter affären och drev den till 1877 då han flyttade tillbaka till Mistelås. Sedan dess har det inte
funnits någon öppen handel på Torg norregård.

Prästtorp som hade två kvarnar, såg, tygstamp, garveri och hattmakeri var en större samlingspunkt och
förblev så tills järnvägen kom till Berga 1899. Då uppstod Lagans samhälle och Torg södergård blev
samlingspunkten varifrån Lagans samhälle växte upp. Lagan fick sitt namn efter ån Lagan som rinner
genom samhället eftersom namnet Berga redan var upptaget som stationshållplats.

I slutet av 1800-talet var Torg uppdelat i fyra gårdar, vilka utgjorde den huvudsakliga bebyggelsen i det
som nu är samhället Lagan. Med järnvägens tillkomst 1899 och en viss industrialisering växte samhället,
men i stort sett hela Lagan ligger fortfarande på det som en gång var Biskop Henriks gamla gård.

Den första hantverkaren i Lagan var Gunnar Wahlbergs farfars far Frans. Han byggde en smedja
(Wahlbergs Smedja) 1898 och började med smidesarbete 1899. Det vanligaste arbetet var hästskoning
och lagning av lantbruksmaskiner.

På Torg Södergård låg huvudbyggnaden rätt över nuvarande järnvägsspår. När järnvägen skulle byggas
fick huset rivas. Det flyttades och uppfördes senare i Hörda. Den 16 juni 1899 gick första tåget mellan
Åstorp och Värnamo. Den 11 maj 1968 gick sista personförande tåget på linjen.

Skomakare Perssons kafé

I början av 1920-talet öppnade skomakare Persson kafé på Torg vid Domarydsvägen. Kaffet kostade
50 öre med smörgås eller många kakor. Matgäster var också välkomna, arbetare från yllefabriken
betalade 1:25 kr för dagens, medan utearbetare vid kraftstationen i Bro (som blev färdig 1927) fick
betala 1:75 kr.

Skomakare Persson, som också var poet, gjorde reklam för sitt kafé genom att sätta upp textade
tavlor i smedjan, kvarnen och mejeriet, med följande text:

I Lagan har öppnats ett nytt cafe
Som lär va det bästa på platsen
Och tror ni det inte så kom och se
Så lyder den gamla satsen

Kaffet är kokat av bästa slag
Och kakor båd goda och många
Nyheter finns det för varje dag
I tidningsspalterma långa

Läget är fint och centralt med besked
Där folket mest samlas på dagen
Chauffören och smeden bor strax bredvid
Och likaså mjölkcentralen.


Informationen i denna text är hämtad ur Gunnar Wahlbergs historiska samling. Samlingen är kopierad
och finns tillgänglig för allmänheten på Ljungby kommuns arkiv.